Den mänskliga naturen har stått i centrum för filosofin i århundraden, från Aristoteles tankar om människan som ett socialt djur till Jean-Jacques Rousseau och hans förståelse av människans naturliga tillstånd.
Den moderna världen har skapat ett nytt paradigm där människor ofta behandlas som varor eller resurser som kan hanteras, styras och konsumeras. Vi kommer att utforska varför ett sådant tillvägagångssätt strider mot den mänskliga naturens natur och hur filosofer har analyserat denna fråga genom tiderna.
Människan som vara, ett postmodernt förhållningssätt
2000-talets globala ekonomiska system och digitala teknologi har format en värld där mänskligt arbete, data och värderingar behandlas på liknande sätt som råvarumarknader. Våra sociala medieprofiler, konsumtionsvanor och fysiska skicklighet blir data som kan analyseras och handlas. Detta förhållningssätt strider dock direkt mot den filosofiska förståelsen av människan som en fri och autonom individ.
Filosofen Herbert Marcuse har kritiserat den moderna kapitalismen för att fjärma människan från hennes sanna natur i sitt verk One Dimensional Man. Ur hans synvinkel blir människan en del av ett mekaniskt system och förlorar friheten att definiera sina egna mål. Denna situation leder ofta till passiv underkastelse och brist på självförverkligande.
Människans natur
Jean-Jacques Rousseau trodde att människan är fri av naturen, men sociala strukturer, särskilt uppkomsten av privat egendom, har lett till underkuvande och exploatering. I sin Discourse on the Origin of Inequality beskriver han hur människans naturliga tillstånd – frihet och autonomi – ersätts av ett socialt kontrakt där friheten ges upp i civilisationens namn.
Immanuel Kant betonade mänsklig värdighet och autonomi. Enligt hans synsätt får människan aldrig betraktas endast som ett medel, utan alltid som ett mål i sig själv. Detta sätt att tänka ifrågasätter alla system som behandlar människor som förbrukningsbara resurser, vare sig de är ekonomiska, politiska eller tekniska.
Krigföring och mänsklig natur
Filosofer har också funderat mycket på frågan om krigföring. I Leviathan hävdade Thomas Hobbes att människans naturliga tillstånd är “allas krig mot alla.” Han trodde att utan centraliserad auktoritet skulle den mänskliga naturen leda till kaos.
Den mänskliga naturen handlar mer om samarbete och harmoni än konflikt. Kropotkins teori om ömsesidig hjälp antyder att samarbete, inte konkurrens, är nyckeln till överlevnad mellan både djur och människor. Ur detta perspektiv är krigföring mer en produkt av sociala och politiska strukturer än en oundviklig mänsklig natur. Rousseau såg människor som i sig självständiga.
Verifieringsproblem
Människor som handelsvaror behandlas också ofta i militära och politiska sammanhang, där de blir instrument för stater och organisationer. Michel Foucault, en fransk filosof, har analyserat hur maktstrukturer underkuvar människor genom disciplin och kontroll. Hans koncept med att bevaka och bestraffa visar hur institutioner skapar människor som frivilligt lyder.
En sådan situation strider helt mot idén och filosofiska förståelsen att en person ska vara fri, oberoende och bestämma sin egen livsgång. Den kantianska idén om värdighet, enligt vilken en person inte bara får vara ett medel, utan alltid ett mål, är en viktig motvikt här.
Frihet måste väljas
Att behandla människor som varor eller resurser står i direkt konflikt med filosofiska förståelser av den mänskliga naturen. Rousseau, Kant och Kropotkin bekräftar att det inte ligger i den mänskliga naturen att kämpa eller lyda, utan att vara fri och autonom.
Den moderna världen, där en person ofta behandlas som ett konsumtionselement, behöver ett nytt etiskt paradigm som respekterar mänsklig värdighet och frihet. Ett sådant förhållningssätt är inte bara en filosofisk synvinkel, utan ett praktiskt steg mot en mer harmonisk och meningsfull framtid för mänskligheten.
Källor:
- Institutionen för filosofi. Immanuel Kants etiska princip: att behandla människor som mål i sig själva
- M. Fortier, M. Albert. Från resurs till människa: mot personhantering
- I. Suwandi. Arbetsvärdesvarukedjor
- Arts Management & Technology Laboratory. Digital kolonialism i den globala sfären
- RenSociologi. Herbert Marcuse: endimensionell människa (1964) och avancerat industrisamhälle
- Lapis UCL. Rousseau och egendom: förstå dess betydelse inom och utanför den andra diskursen
- Vetenskapligt elektroniskt bibliotek online. Jean Jacques Rousseaus begrepp om frihet och jämlikhet i samhällskontraktet
- H. Thornton. Kapitel tre – allas krig mot alla
- M. Geus. Peter Kropotkins anarkistiska vision om organisation
- B. Powell. Soldatens berättelse: problematisera Foucaults militära grunder
Lämna ett svar